sverige och norge under andra världskriget

Sverige och Norge råkade på grund av yttre omständigheter i olika lägen under andra världskriget. Nazi-Tyskland ockuperade Norge, men lät Sverige vara i fred. Hitler kunde 1940 sätta makt bakom krav på järnmalm från Lapplands gruvor utan att behöva erövra Sverige. En sådan ockupation motsatte sig också hans dåvarande paktpartner Stalin.

Det var knappast neutraliteten som räddade Sverige. Norge höll fast vid denna lika hårt som Sverige under stormaktskriget, men det hjälpte föga. Nazi-Tyskland erövrade landet för att säkra järnmalm från Sverige via Narvik och för att skaffa flottbaser i norska fjordar inför en invasion av Storbritannien. Hitler och Churchill var båda fixerade vid Norge.

Såväl landsflyktiga norska statsråd som norrmän i gemen kände sig svikna av svenska regeringen. Bitterhet gällde särskilt transittrafiken av tyska trupper med svenska tåg till och från Norge, samtidigt som norska rekryter stötte på hinder vid försök till ”transit” till allierade styrkor i Storbritannien.

Regeringen i Stockholm var under hotfull press från en oberäknelig Hitler och hade ibland inga realistiska alternativ till eftergifter. Det förstod norska exilregeringen, som inte ville att Sverige skulle dras in i kriget på de allierades sida och därmed riskera att bli slagfält. Svenskt territorium blev efterhand tillgängligt för hjemmefronten för transit av norska agenter, kurirer och commandos, och Stockholm blev viktigt för ett hemligt samband mellan Oslo och London.

Detta ursäktar dock inte den svenska regeringen, och särskilt utrikesminister Günther, som bland annat ifrågasatte den norska exilregeingens legitimitet. Brist på direkta kontakter bidrog till onödiga kontroverser och missförstånd.

Umgänget blev bättre efterhand, svensk opinion blev alltmer pronorsk genom exempelvis Norgehjälpen - när krigets vindar vände i allierad riktning. Utrikesminister Trygve Lie vållade en sista kris strax före freden 1945  genom krav på svensk mobilisering för att säkra en tysk kapitulation i Norge. Sverige invände att en sådan styrkedemonstration inte behövdes, och fick medhåll av hjemmefronten. Lie medgav kortfattat efter kriget att han felbedömt läget.      

En tysk soldat övervakar gränsen vid Storlien. Foto Undersåkers landsfiskalsdistrikts arkiv.

Klicka på bilden för att förstora.


Mer läsning om ämnet finns i följande dokument:

  • Norges tack till Sverige av Mats Wallenius och Anders Johansson. Läs e-bok här.
  • Den glömda armén av Anders Johansson. Ladda ner e-bok här.
  • Olika vägval - Norge och Sverige under och efter andra världskriget  av  Anders Johansson. Ladda ner pdf-fil här.
  • Förbindelser under kriget av Stig Ekman. Ladda ner pdf-fil här.