Följande är en sammanfattning av Wikipedias definition av begreppet minnesmärke:

Ett minnesmärke kan vara ett monument i form av en offentlig skulptur, annat konstverk eller byggnad, Vanliga typer av minnes-märken kan också vara resta stenar med inskriptioner. Syftet med ett minnesmärke är att uppmärksamma en eller flera personer eller en historisk händelse. Det ligger därmed i sakens natur att minnesmärken kommer till i efterhand, ofta långt i efterhand. 

Att resa ett minnesmärke är en aktion av initiativtagarna för att påverka 
samtidens och framtidens syn på, och medvetenhet om det som minnesmärket ska minna om. Detta fortsätter så länge minnesmärket finns kvar, i och med att senare generationer uppmärksammar minnesmärket, flyttar på det, renoverar det etc.

Denna sammanfattning passar väl in på den norska minnesstenen Norges tack. Stenen är en markering av en händelse som skedde 40 år innan den restes. Ett av syftena med flytten av minnesstenen är också att skapa en förnyad upp-märksamhet, en påminnelse, om historiska händelser mellan Sverige och Norge under andra världskriget.

I norska försvarsdepartementets arkivmaterial från åren 1981 – 1983 före-kommer både begreppet minnesmärke och minnessten i olika anteckningar och korrespondenser. Eftersom kung Olav använder begreppet minnessten i sitt tal vid överlämnandet 1983, så används det begreppet även på denna hemsida.  

Vid de dryga 20 platser där det i Sverige förekom utbildning av norska polissoldater och flyktningmottagning av norska medborgare under andra världskriget finns det minnesstenar/minnesmärken vid ett 15-tal platser. Johannesbergs slott och Färna Herrgård är två exempel.

För mer information om andra minnesstenar och minnesmäken, se särskilt avsnitt.