Inledning

Avsnittet Norges tack utgår ifrån det tal som kung Olav V höll när han den 14 juni 1983 överlämnade minnesstenen till kung Carl XVI Gustaf. Det är ett tal som inte bara handlar om polissoldaterna, utan även mottagning av norska flyktningar, Folke Bernadotte och de vita bussarna samt opinionsbildningen i viss media, särskilt av Torgny Segerstad och Ture Nerman, under andra världskriget.
 
Talet utgör ramarna för detta avsnitt. Det kan konstateras att det finns mycket mer att belysa vad gäller relationen mellan Sverige och Norge under andra världskriget, men det får ske i andra informationskanaler. För att komplettera bilden av den humanitära insats som kung Olav framhåller görs även i detta avsnitt en kort redogörelse kring Svenska Norgehjälpen.
 
Meningsutbytet mellan de svenska och norska historikerna om ländernas samröre med varandra under krigsåren är en pågående process. En viss nyansering kan möjligen skönjas från att Sverige svek Norge under inledningen av kriget till den hjälp som Sverige gav i slutet av krigsåren. Nya forskarrön kommer sannolikt att klarare belysa vad som egentligen skedde under denna prövotid.

Den svenske historikern professor Stig Ekman framförde 1985,40 år efter kriget, följande i samband med ett nytt bilateralt forskningsprojekt som avslutades 1991: "Föreställningar om vad som var rätt eller fel, modigt eller opportunt, moraliskt eller vanhedrande i norska och svenska göranden och låtanden under krigsperioden präglade på olika sätt opinioner och grupperingar i Norge och i Sverige under kriget och under efterkrigsperiodens första år. Hur dessa föreställningar, bedömningar, värderingar och myter uppstod, utvecklades, förändrades och avklingade under och efter kriget och dess konsekvenser för de norsk-svenska förbindelserna i bred bemärkelse är i högsta grad en outforskad historia."
 
Stig Ekmans framhållande om att relationerna mellan länderna under kriget är en “outforskad historia” gäller fortsatt idag. Det har under de senaste årtionden kommit en ny generation av historiker, nya uppsatser och avhandlingar har presenterats och det har kommit mer litteratur för en bred publik, som sammantaget utgör en bas för ett nytt forskningsprojekt. 

Uppslag på nya forskningsfält angående de svensk-norsk relationerna under krigsåren. Ladda ner pdf-fil här.

Boken Broderfolk i ufredstid – Norsk-svenske forbindelser under annen verdenskrig utkom 1991 och är en sammanfattning av det forskningsprojekt som startade 1985.

Klicka på bilden för att förstora.

Historikernas uppgift är inte att avstå från att värdera, utan att visa hur mycket kunskap som krävs för att man ska ha rätten att döma.
Utdrag ur Henrik Berggrens recention av boken Broderfolk i ufredstid, DN den 23 maj 1992.