Norge är ett välbärgat land tack vare stora rikedomar av främst olja och gas. Det var annorlunda för 70-75 år sedan. Då var Norge ockuperat och exploaterat. Få länder blev under andra världskriget så plundrade av Nazi-Tyskland, räknat per invånare. Vardagsvaror blev lyxvaror och hungersnöd hotade. 
 
I Sverige väcktes folkopinionen då ockupationsmakten blev alltmer brutal. Strax efter terrorbombningar 1940, då tyska krigsmakten befäste ockupationen, sändes de första monteringsfärdiga svenskehusen. Redan 1941 genomfördes hjälpinsatser lokalt i Göteborg.
 
Norska män och kvinnor i övre medelåldern minns med glädje och vemod utspisning av svenskesuppe vid soppkök och utdelning av svenskepakker inför jul- och sommarlov. En viktig central för hjälpen var svenska Margaretaskolan i Oslo. Svenskepakker innehöll ”lyx” som var bristvaror i det ockuperade Norge, exempelvis tandborstar, tvål, kam, kexchoklad, kola, burkmat och knäckebröd.
 
Hösten 1942 samordnades biståndet genom Svenska Norgehjälpen – en opolitisk och bred folkrörelse med Landsorganisationen (LO), arbetsgivareförbundet (SAF) och Kooperativa Förbundet (KF) som draglok. Ett 30-tal ideella och politiska förbund startade c:a 800 lokalkommittéer som samlade in pengar, begagnade kläder och skor, husgeråd, sättpotatis m.m. Bl.a. skänktes 65 000 ton livsmedel. En av de största givarna var näringslivets fond Norvegia.
 
Trettondagen 1943 arbetade c:a 40 000 svenskar extra vid 150-talet företag. Enbart denna insats, en bland många, gav 600 000 kronor. Svenska staten och Norges exilregering i London bidrog med betydande belopp. Totalt uppgick kontantbidragen till 72 miljoner kronor – eller 1,4 miljarder i 2016-års penningvärde.
 
Svenska Norgehjälpen kulminerade vid krigsslutet 1945 med en stor insamling via Sveriges Radio. Formellt avslutades Svenska Norgehjälpen den 31 maj 1946, det vill säga nästan på dagen 70 år efter att minnesstenen Norges tack återinvigdes vid sin nya plats nedanför norska ambassaden i Stockholm.
 
Mer läsning om Svenska Norgehjälpen finns i dokumentet ”Svenskesuppe” og andre krigsminner av Knut Claudi Fjerdingstad. Klicka här (pdf).